Jobbiga tröskelpass, långpass och nya älsklingar

Redan i fredags hade jag lyckats klämma in veckans hela träningsmängd på 30 kilometer. Det var en skön, men lite ovan känsla eftersom helgens långpass brukar vara en höjdare. Nu blev veckans långpass på fredagseftermiddagen i och för sig också en riktig höjdare. Parkerade vid kyrkan i Hällestad och följde Skåneleden söderut mot Björnstorp. Sträckan mellan Hällestad och väg 16 måste vara en av Skåneledens absolut vackraste! Leden slingrar sig upp och ned längs Knivsåsen, passerar fantastiska bokskogar och bjuder på några riktigt fina vyer på vägen. Visst, en del kor ska passeras, men i fredags var de tagna av värmeböljande och tittade bara lojt på mig när jag passerade på behörigt avstånd. Nu skulle inte flytet hålla i sig hela vägen ner till Björnstorp. I ett skogspari strax före byn mötte jag ett hav av brännässlor och eftersom dagen outfit var löparshorts var jag inte så sugen på att försöka forcera det. Jag var dessutom bara fem minuter från min uträknade vändpunkt, så jag vände och tog en extra sväng i Hällestad på slutet i stället. Ett superpass!

Strax innan leden delar sig söder om Dalby stenbrott bjuds man på den här löpningen

Veckan inleddes också med ett hårt och bra pass: tröskelintervaller på Skryllemilen. Den här gången var planen att springa 4x2000 och avsluta med sista intervallen på kilometer 8 och 9. Tanken var att det skulle bli så jävligt som möjligt och det var det också. Det som var bra var att rädslan för den sista intervallen höll ner tempot på de tre första så att jag inte passerade tröskelansträngning förrän i sista delen av Boks backe. Snittfarten på de fyra intervallerna blev 4.44, men de tre första låg runt 4.30. Gött, det blir nog en exakt repris på det passet nästa vecka.

Sveriges bästa stället att starta en tvåtusing?

Däremellan hann jag med ett kort distanspass, också det i Skrylle, som avslutades med sex hurtiga (nåja) spurter uppför Bok. Eftersom intervallerna är så korta och passet i sin helhet också är kort kändes det här inte särskilt betungande. Att springa korta och snabba intervaller har liksom alltid varit min grej.

Nästa vecka, den tredje i första grundträningsblocket, blir den tuffaste hittills. Jag ska försöka klämma in fyra pass varav ett tröskelpass och ett långpass. Den totala mängden kommer förmodligen upp mot 40 kilometer. Det är kanske inte så mycket egentligen, men senast jag gjorde över 4 mil träning på en vecka var i september förra året. För att fira att jag kommit igång med löpningen igen köpte jag mig ett par nya, fina, röda och snabba skor. Saucony Ride, till ett pris jag inte kunde motstå (620 spänn) från Wiggle. De fick följa med på långpasset i fredags och de har redan blivit mina favoriter. Snygga va?

Bara den röda färgen får ju en att vilja springa snabbt!