Postapokalyptisk morgonlöpning

I filmen 28 dagar senare vaknar en man på ett sjukhus och vandrar ut i ett helt tomt London. Scenerna när han vandrar längs de öde gatorna tycker jag är helt fantastiska.
En perfekt postapokalyptisk filmscen

Lite samma känsla var det på min morgonlöpning idag. Vädret var grått och blåsigt och längs de tomma cykelvägarna på Östra Torn började jag fundera på om det kanske gått fram en zombieräd, en pestepedimi eller något annat apokalyptiskt element från en Hollywood film. Efter ett par kilometer kom jag fram till en lekplats. Typiskt tecken på postapokalyps: Gungor som blåser i vinden. Kusligt. Gungor som blåser i vinden ger kalla kårar

Löpningen gick fint förresten, körde på en hel timme och kom lite mer än 11 kilometer. Skönt att dra ner lite på tempot efter Lundalopp och intervallträning. Efter Lundaloppet tror jag att jag bestämde att två veckor utan löpning var nog vad kroppen behövde nu. Då känns det skönt att jag är uppe i 20 kilometer sedan dess.
Här drog zombierna fram
Postapokalyptiskt gatukök
Sista gästen har checkat ut på det postapokalyptiska vandrarhemmet